nathalietp

Homestayes around the world

Det har på senaste tiden blivit allt mer poppis att byta ut hotellrummet mot ett rum hemma hoss en familj. Genom at bo med lokalbefolkningen i det land man besöker, får man verkligen uppleva vardagskulturen. När jag åkte till Thailand & Afrika var det här ett av mina stora önskemål. Att få bo med en lokal familj, lära av deras seder & bruk & få uppleva allt det här som man inte ser som vanlig turist. Det har varit helt fantastiska upplevelser, jag har fått så många nya kunskaper & vänner som jag troligtvis alldrig skulle kommit så pass nära om jag bott på hotell. Det är verkligen roligt at ha vänner & familjer runt om i världen, så för min del är det här början på ett nytt & spännande sätt att resa & uppleva det genuina.

En liten del av min thailändska familj:-)

Det finns en hel del sidor på internet där familjer runt om i världen öppnar sina hem mot en mindre summa. Oftast ingår då både husrum & måltider. Det kan både vara under en längre period (om man exempelvis söker husrum medan man pluggar utomlands) men även enbart några nätter. Det här är ju hur coolt som hellst=)

1. Husrum i hela världen
http://www.homestaybooking.com/
Här finns husrum hoss mer än 6000 familjer runt om i världen.

2. Bo hoss en malaysisk familj
http://www.go2homestay.com/en/sel/index.php
Här kan man hitta familjer över hela malaysia.

3. Upplev det riktiga Kuba
http://www.havanahomestay.com/
Här kan man hitta familjer i Kubas huvudstad Hanvana. Bo hoss en familj, kanske plugga spanska & dansa salsa.

4. Upplev New York
http://www.newyorkhomestay.com/
Bo i Centrala New York, USA. Åldersgränsen här är 18 år & kortaste bokningen man kan göra är på två veckor.

5. Husrum i centrala Paris
http://www.homestay-in-paris.com/hostfamilies.html
Ett billigt alternativ att uppleva Paris. Majoriteten av familjerna bor centralt & har flera års erfarenhet.

6. Ett spännande Indien
http://www.mahindrahomestays.com/Pages/home.aspx
Här hittar man familjer över hela Indien. Bra sätt att uppleva Indiens kultur.

7. Husrum i hela världen
http://www.homestayweb.com/
Ännu en sida med husrum i mer än 75 olika länder. Dock kostar ett medlemskap.

Så nu är det ju bara att hitta ett spännande resmål & kontakta en familj. Jag är riktig sugen på att bo hoss en kubansk familj i Havana & danska salsa eller tågluffa genom Indien & bo på olika homestayes. Ja jag har helt enkelt många planer & drömmar!

Ghana 2009- A true friend stabs you in the front

Ibland möter man vänskap. Starka vänskap. Täta vänskap. Vänskap där den ena alltid finns för den andra & den andra alltid finns för den ena.

De här två små sötnosarna var alltid tillsammans. Sträcker den ena ut efter en kram kommer den andra springande & vill vara med i kramandet. Lucky me I got a lot of hugs:)

Lite svårt att hålla uppe byxorna:)                 

The World's Safest Destinations

Enligt en ny undersökning i tidningen Forbes Traveler har de nu listat världens tio säkraste resmål. Så vill man känna sig säker på resan, då ska man enligt Forbes semestra i följande länder.


1. Singapore Inga naturkatastrofer, laglydiga
invånare och en big brother-mentalitet utan dess like.


2. Island Låg kriminalitet


3. Schweiz har enligt senaste Mercer-rankingen tre ¨
städer bland världens fem säkraste urbana områden.


4. Bhutan Lyckligaste landet i Asien.


5. Mauritius har minst antal brott i Afrika och ligger
mycket längre från de farliga farvattnen förpestade av pirater.


6. Nya Zeeland Låg kriminalitet & Senaste
jordbävningen med dödlig utgång inträffade 1968


7. Cypern Stark ekonomi och ett hyllat utbildningsväsen


8. Irland Europas fredligaste land, enligt
World Health Organization.


9. Dubai Har en regering som är besatt av kontroll,
såväl ekonomisk som social.


10. ABC-ÖARNA. Aruba, Bonair och Curacao ligger för
långt söderut för orkaner och har låg kriminalitet.

Bland de farligaste länderna i världen märks enligt Forbes Irak, Afghanistan, Colombia, Sydafrika och Jamaica.

Bilder tagna från: www.google.se

Ghana 2009- Body language speaks loud

Ja ibland är tydligen undervisningen ungefär så här intressant....


Ghana 2009- Happiness might be expressed in different ways:)

Jag älskar verkligen den här bilden på jag och Amanda, eller ja jag kan verkligen inte sluta skratta när jag ser den. Underbart ansiktsuttryck hon har sig där:)

Ghana 2009- Imagination makes small things bigger

En dag när jag var ute och gick i min by Last Town, träffade jag ett gäng barn som satt vid skolan. De lekte en lek/spelade ett spel med kapsyler som de hittat på marken runt omkring. De försökte lära mig det här, det gick inget vidare man såg verkligen att de hade tekniken. Det är roligt att se hur små saker som folk slänger på marken plötsligt kan bli användbart & skapa sammanhåll. Ja det är bara fantasin som sätter gränser!


Ghana 2009- Classrooms

I Ghana är man generellt många elever i varje klassrum. Det finns inte mycket undervisningsmaterial att göra gott med, klassrummet består egentligen enbart av skolbänkar, en stor tavla & enstaka affischer på väggarna. Det här blev ett av mina projekt på skolan, att tillföra skolan mera undervisningsmaterial och på så sätt göra undervisningen lättare för lärarna & mer interessant för eleverna. På helgerna åkte jag därför ett flertal gånger till huvudstaden Accra och köpte masser olika saker att ha i undervisningen. Mina kära släktningar från Göteborg bidrog också med ett fyrtiotal nya engelska ordböcker. Allt detta uppskattades verkligen & gjorde undervisningen mycket mer innehållsrik.


Eddie med mig i Accra & köper skolmaterial                           Alex


Ghana 2009- Against the wall






Ghana 2009- Difference in culture make us carry things differently

I Ghana bär man mer eller mindre allt på huvudet. Försäljare på stan bär alltid sina glassar, apelsiner, bröd osv på huvudet. Det här kräver verkligen en otrolig balans, oftast är det också väldigt tunga föremål. Redan när barnen är väldigt små ser de hur omgivningen bär på saker och lär därifrån. Big Joe, den minsta familjemedlemmen i min familj (2 år) gick ofta runt med sin kopp på huvudet.

Knivar kan man tydligen också bära på huvudet

Ghana 2009- My Hometown

Lite mer bilder från min by Last Town i Agona Swedru, Ghana.

Francisca, Operabea & Big Joe                        Mike

Några av mina elever framför Eddie´s hus

Uppfarten till min by och skola

Francisca, Big Joe & Operabea bakar..

Ghana 2009- When poverty comes in the door love flies out the window




Ghana 2009- If you have money you have education

I Ghana händer det ganska ofta att barnen inte kommer till skolan. Många måste hjälpa till i hemmet, är inte skoluniformen nytvättat ja då är det lika bra att stanna hemma. Lärarna kommer iaf skicka hem en elev med smutsig skoluniform. Varje vecka måste eleverna betala en liten summa till läraren för att få gå till skolan. Många elever jobbar därför efter skolan, säljer glass på stan osv för att få ihop pengar så att de kan gå till skolan. Tyvärr lyckas många elever inte att få ihop denna summa varje vecka & kommer därför helt plötsligt inte till skolan på en vecka. Det här är verkligen ett problem, de har väldigt svårt för att hänga med när de inte har råd att gå till skolan varje dag. Många barn har inget stöd från föräldrarna, de får klara sig själva helt och hållet, ja vissa bor även själva i en väldigt ung ålder.

Eleverna är väldigt duktiga på att skriva brev till lärarna, där de förklaarar varför de inte kommer till skolan. Det här är bl.a. ett sätt att undvika bestraffning när de kommer tillbaka till skolan. En dag fick jag ett brev av Richard, en av mina elever.

Dear madam Nathtilian.
Permission to be absented from school
I am very sorry to write this letter to you. I hope you are fine I am also fine.
The reason why I am writing this letter is that my leg is painning me so that is why I wrote this letter.
Thank you madam
Your faithfully Richard Essel


 


Ghana 2009- Waking up to the sound of the ocean

I Beyin gick jag upp väldigt tidigt och sprang stranden innan vi åt frukost. Underbart att springa barfota precis vid havet & se det afrikanska livet vakna till.  



Ghana 2009- Beyin

Frida, Idun, Ane och jag åkte en helg till Ghanas paradis Beyin. Bara resan dit är verkligen en upplevelse i sig, att få alla klämd in i bussen och rulla iväg genom det gröna landskapet. Från vår hemby Swedru tar det ungefär sju timmar att ta sig till Beyin, med ett stop i Takoradi. Lokaltransport är inte det mest bekväma i Ghana, i en minibuss tillpassad ungefär tio personer får ghananer lätt in minst dubbelt så många. Tricket är helt enkelt att man får ha en skinka på sätet & den andra på personen bredvid eller upp mot fönstret. Ja det kan bli ganska så jobbigt på långa sträckor!

Well i Beyin bodde vi några nätter på ett helt underbart beach resort. Stora & fina bungalowsstranden, god & vanlig mat ja det kan verkligen behövas ibland. Tyvärr blev jag väldigt sjuk här sista kvällen, fick åka till sjukhuset då jag hade fått tyfus. Det här blev tyvärr inte mitt sista sjukhusbesök! Men Beyin är underbart=)


Bästa & finaste Frida

Vår hydda

Kvinna som säljer apelsiner

Ghana 2009- Nzulezo

Ett riktigt fint & interessant ställe att besöka i Ghana är Beyin. Beyin ligger utmed kusten, väldigt nära gränsen till Côte d'Ivoire. En tripp man bara måste göra om man åker till Beyin är till ett litet samhälle Nzulezo, en liten by som är bygd på pelar i sjön Amansuri. För att komma till Nzulezo måste man först vandrade över en öde savannan tills man kommer till en kanal. Därefter paddlar man kanot en timme tills man kommer fram till en liten by. I den lilla byn som består av en lång brygga med små hyddor bor ungefär 450 personer, det finns en skola, två barer och under torrperioden en fotbollsplan. När barnen fyller 12 år är de tvungna att byta skola, vilket innebär att de måste skaffa sig en egen kanot och paddla fram och tillbaka in till fastlandet varje dag. Verkligen fascinerande och annorlunda tillvaro där alla våra materiella saker inte existerar och ger mening.

Our Captain

Frida, Idun & Ane

Jag & norska Ane


Såhär bor folket i Nzulezo

En liten tjej satt på bryggan & sålde frukt & bröd

Ghana 2009- The eyes have one language everywhere


Ghana 2009- In Swedru

eftermiddagen efter skolan brukade jag alltid åka in till stan. Oftast träffade jag Frida, Ane, Idun, Melinda & Julia, men då jag var den sista som lämnade Ghana var jag ofta på stan själv den sista månaden. Alla (iaf nästan alla) ghananer är otroligt trevliga, så jag trivdes verkligen med att åka runt själv också. Är man bara öppen ja då kan man träffa så mycket nytt och spännande folk här bara man går utanför dörren..

Ett gäng kvinnor jag satt vid vägkanten och pratade med på väg hem
från stan en dag..

Försäljning av casava

Julia tillsammans med hennes ghananska mamma + träff på stan

Hoss skräddaren & målaren som jag sedan anställde till mitt andra projekt


Idun & Ane gör pannkakor

Eftermiddag hemma hos Ane & Idun..

Last Town framåt kvällen

Ghana 2009- Im learning twi and Ewe

I Ghana finns mellan 50 och 100 folkslag, antalet varierar främst beroende på var gränsen dras mellan språk och dialekter. Många folk och språk går också under flera olika namn. Flertalet folkslag tillhör en av fem huvudgrupper, baserade på språkgemenskap. De största folkgrupperna är Akan, Moshi-Dagomba, Ewe och Ga. Bland muslimer i norra Ghana är hausa ett vanligt umgängesspråk. Det officiella språket i Ghana är engelska, det används till att hålla samman landet.

Jag upplevde folket vara väldigt duktiga på engelska i Ghana. Nästan all litteratur i skolan är på engelska & lärarna undervisar till och med de flesta ämnena på engelska. Även de minsta barnen (runt tre år) kommer fram och säger hej, hur mår du osv på engelska. De är så gulliga.

En dag ändrade vi lite på lärarrollen. Barnen fick lära mig deras lokala språk twi och Ewe. Hur roligt som helst!



Ghana 2009- Junior, Nana & Operabea

På dagarna när Operabea kom hem från skolan satt hos gärna hos mig och ritade och skrev ner alfabetet om och om igen. Hon är fem år och verkligen hur duktig som helst på engelska. När vi var ute brukade hon säga "Efua can you tell me what this is?" (hon hittade typ någonting som låg på marken eller ett djur som hoppade förbi) Då jag oftast inte hade någon aning om vad det var försökte jag prata runt det för att förklara henne, men inte använda själva ordet. Typiskt skulle hon då svara "No Efua this is......" Ja den här lilla tjejen ska man inte inbilla vad som helst, hon vet nämligen bäst själv!

När jag var hemma i Last Town på helgerna kom ofta olika familjemedlemmar på besök. I Ghana är familjerna stora och än idag har jag inte träffat alla. Det är inte heller så viktigt om man på "riktigt" är i samma familj, har man känt varandra under en längre tid tilltalar de varandra som moster, kusin mm. Därför kan det helt enkelt vara svårt att hålla koll på alla familjerelationer.  

Nana & Junior, två av Eddie´s syskonbarn kom ofta på besök, ibland stannade de flera veckor. De är verkligen två goa killar, vi gjorde masser olika & roliga saker. När Eddie var på workshop i Cape Coast med jobbet så kom de fram och frågade mig "auntie Efua can we sleep in your room tonight?" de ville inte sova själva i Eddie´s rum eller hoss de andra familjemedlemmar i det andra huset. Så efter att vi kollat på en film & ätit kex tog de deras saker och bäddade fint på golvet i mitt sovrum.  

Operabea, Nana & Junior ritar

Ali, Eddie & Junior äter middag

Nana & Junior

Fotboll                                                               Läggdags


Ghana 2009- My class BS6

När jag kom till Skolan i min lilla by Last Town trodde jag från början att jag oftast skulle få vara med de minsta barnen. Leka, träna på alfabetet & se till att de fick mat osv. Så lätt blev det absolut inte. Jag blev på en gång kastad in i BS6, klassrummet med de äldsta barnen mellan 12-18år. Där stod jag framför ungefär femtio ungdomar, inte ett dugg förberedd på att undervisa första dagen men lyckades ändå att prata i flera timmar och lära känna mina elever. Det här blev början på några helt fantastiska månader!

I början var många av mina elever blyga under lektioner och sa helst ingenting. På rasterna skrek de och sprang runt som bara den. Jag började därför göra masser roliga övningar med dem där de var tvugna att prata, snart gick det inte alls att få tyst på dem.

I Ghana är bestraffning väldigt vanligt. Svara inte eleverna rätt på frågor eller lyder lärarna på en gång så får de en med pinnen. Det här är vekligen hemskt att se på, det gjorde jag klart för alla lärare & en del av dem verkade också respektera det faktum & ändra sin form av bestraffning. Det här är tyvärr en del av kulturen och som inte går att ändra på helt och hållet som volontär under fyra månader, men jag fick fram mitt budskap och lyckades även att få en del av lärarna att förstå att det finns andra sätt att uppnå respekt. Ett av mina sätt att få tyst på eleverna var att bara stå framför tavlan och säga ingenting. Helt enkelt låta dem prata och skrika tills de upptäckte att det var egentligen ganska pinsamt och sedan höll de tyst. Ibland tog jag med dem ut och sprang några varv runt skolan tills de lugnade ner sig. Eller ja ibland gick jag helt enkelt hem & kom först tillbaka dagen därpå och då var det tyst. Min kollega Alex hittade på en annan typ av bestraffning där barnen fick stå längst ner i klassrummet med armarna i vädret i en viss tid. Visst det är inte roligt heller, men absolut bättre! 

När man är volontär och lärare åt elever där vissa bara är några år yngre än en själv, då kände jag från början att det var väldigt viktigt att sätta sig i respekt. Jag hade verkligen kul med alla barnen, gjorde masser saker som inga andra lärare gjorde men samtidigt var det viktigt att få dem att förstå att jag var en av lärarna och inte bara en kompis. Därför berättade jag heller alldrig min ålder för några av eleverna. Det här var en ganska så svår balans, att vara lärare och samtidigt kompis men det kändes som om jag lyckades ganska bra!

Tillsammans med några av mina elever

Speak english


Madame obroni I guess..

Americano längst fram i bilden

Alex har precis varit och köpt coco åt oss.


Ghana 2009- There are hundreds of languages in the world, but a smile speaks them all

Det är svårt att inte le när man är i Ghana. Barnen har så otroligt mycket energi & glädje så det smittar verkligen:)





Så om ett gott skratt/leende verkligen förlänger livet så har jag ju tjänat
ihop masser år i Ghana och blir då asgammal:)


Ghana 2009- A washing machine is not a matter of course

I Ghana är en tvättmaskin ingen självklarhet. Folket sitter ute och tvättar alla deras kläder i en balja, ja här är det handkraft som gäller. Ingen klagar någonsin, ja det är ganska roligt att tänka på hur jobbigt jag ibland kan tycka det är att lägga in tvätten i tvättmaskinen. Vi har det nog väldigt enkelt & bra härhemma!

Eddie tvättar..

Ghana 2009- The person who has not traveled widely thinks his or her mother is the only cook

Min ghananska familj är verkligen duktiga i köket. När jag åkte till Ghana var mer eller mindre all mat nytt för mig, förutom då frukt osv. Många kvinnor älskar verkligen att göra mat & använder många timmar dagligen i köket. Det är absolut roligt att testa nya rätter, en del var så annorlunda och konstiga, andra blev snabbt favoriter..

I Ghana äter man väldigt mycket med händera, dock enbart höger hand. Vänster hand används på toan och anses smutsig. Det här hade jag självklart glömt första kvällen hos familjen, jag åt med båda händerna tills Gloria frågade mig "What are you doing Efua?" Det här fick vi lära oss redan under introduktionen i huvudstaden Accra, så jag tänkte på en gång neeeej vad har jag gjort. Inte världens bästa förstahandsintryck! Efter denna, lite pinsamma middag satt jag ungefär alltid på min vänster hand för att inte göra bort mig igen:) 

Gloria & Francisca gör banku, En av mina favoriter.

Fufu, en riktig ghanansk rätt. Inte min favorit alls.

Ris, grönsaker & tonfisk. Gott!


Ghana 2009- Efua & Kukua goes Cape Coast

Cape Coast är en riktig mysig stad precis vid havet. Staden ligger i central regionen & är väl egentligen mest känd för sitt stora fort (Cape Coast Castle) Jag och frida, eller ja Efua och Kukua som vi numera heter i Ghana åkte ofta till Cape Coast på helgerna. Det här med namnen är ganska roligt, beroende på vilken veckodag man är född får man sitt ghananska namn. Då jag är född på en fredag heter jag alltså Efua. Så då kan ni tänka er hur många som heter Efua i Ghana, ja ungefär en sjundedel av alla kvinnor. Det här kan bli lite förvirrande när folk ropar Efua och man inte har någon aning om vem de försöker få kontakt med. Än idag heter jag Efua när jag ringer och pratar med mina kolleger och familjen. Jag undrar hur många som egentligen vet vad mitt riktiga namn är?! 


Här bodde vi över helgen

Akwaaba= välkommen



Ett gäng coola killar på stranden:)

Ghana 2009- The art of teaching is the art of assisting discovery

Under min tid som volontär på skolan lärde jag känna nya och underbara människor, lärare och ja kolleger. En lärare i Ghana har ungefär 1200kr i månader i lön, vilket är cirkus 4,50kr/timmen. På den här lönen skulle många av lärarna alltså försörja en hel familj, ja det kan inte vara lätt att få ihop! Underbara människor är de, det är bara att hoppas på bätte tider..


Emanuel & Emilia tillsammans med dottern Amanda

Jag tillsammans med rektorn


Ghana 2009- It´s never to late to set another goal or to dream a new dream

Jag har massor med drömmar. Saker jag vill göra & uppnå här i livet!

En dag pratade jag med mina elever på skolan om vad de hade för drömmar. De flesta hade inga drömmar alls, jag blev väldigt förvånad. Drömmar & mål i livet kan ju vara precis allt, utan drömmar skulle jag känna mig tom innuti.

När jag gick hem den dagen träffade jag ett litet gäng killar utanför skolan. Ingen av dem gick eller hade någonsin gått i skolan. En av killarna hade en t-shirt på sig med en stor bild av Ghanas president John Atta Mills.

Den här killen hade en dröm: "I want to be Ghanas president"


Ghana 2009- Keeping the school clean

Ett av mina projekt på skolan I Ghana blev Keep The School Clean. Flera av barnen blev under tiden jag var där akut sjuka och en elev dog till och med helt oväntat. På skolan fanns inte en enda soptunna, barnen slängde all skräp på marken och kom sedan lite tidigare till skolan dagen efter för att samla ihop soporna och bränna dem bakom skolan. På den här tiden fanns inte heller några toaletter på skolan så barnen satte sig bara rakt upp och ner på marken framför skolan och uträttade sina behov. Jag blev väldigt snabbt medveten om att den här miljön var som en stor bakteriebomb som kanske var en av orsakerna till att så många barn blev sjuka.

Mitt första projekt på skolan blev därför att informera alla eleverna om hur man hanterar sopor och försöka skapa nya och sundare trender. Jag köpte stora soptunnor att ha på skolgården och mindre till alla klassrummen. Projektet verkade lyckats, barnen sprang på en gång iväg och letade upp sopor att slänga i tunnan!

Lite hjälp från några av mina elever

Rektorn informera eleverna om de nya reglerna

Ja precis där ska soporna vara:)

Ny & konstig grej som står där på skolgården:)

Gör ett repotage- reseguiden betalar resan


(bilden är från Koh Nangyuan i Thailand, januari 2010)

Har du ett drömresemål, en resa du bara vill åka på men inga pengar?

I sånna fall har du just nu chancen att förverkliga din drömresa. Allt du behöver att göra är att bli medlem på reseguiden (www.reseguiden.se) och skriva om din drömresa där du skulle vilja göra ett interessant reserepotag ifrån. Reseguiden betalar resan som måste ske mellan 25 mars-4 april & du gör ett repotage som sedan kommer att visas på reseguiden.se samt i reklamfilm på TV. Det här är ju världens chans att SNART komma iväg & få nya och gratis upplevelser=)

Hur coolt vore det inte att öluffa en vecka på Filippinerna, bo med massajer i Kenya, Bestiga Afrikas högsta berg Kilimanjaro i Tanzania eller utforska Kinas huvudstad Beijing?

Så gå in på reseguiden & skicka in ditt förslag, det kanske är du som sitter på planet om några veckor:)

Ghana 2009- Tru tru

I Ghana säljs allt på gatan. Ja ska man handla så är det egentligen bara att sätta sig i en tru-tru (taxi/buss som man delar med andra) och rulla ner fönstret. Mer eller mindre allt finns till hands: vatten, mat, masser olika döda djur, skruvmejsel, telefonkort, antenner, bibeln, käppar och Precis vid vägkanten finns dessutom masser möbler och kistor. Väldigt kul när de försöker sälja oss antenner, käppar och liknande!

Såhär ser en typisk tru tru ut..




Ja det ser nog inte direkt bekvämt & säkert ut, men jag lever iaf fortfarande:)


Ghana 2009- Ghanaian Sweethearts


Ghana 2009- At Alex farm

Dagboksutdrag
"Nu har jag äntligen varit med min kollega Alex på hans farm. Vi har länge pratat om att jag skulle följa med och se vad han sysslar med varje dag efter skolan, så han var mycket stolt när han äntligen fick visa fram alla sina majs, casava, jam och tomater. Alla var väldigt överraskade över att se mig vandra runt och skrek: ”white lady in the bush, white lady in the bush!”

proud farmers


Ghana 2009- Beauty is not in the face; beauty is a light in the heart

Alla barnen på skolan tycker väldigt mycket om att bli fotade och stå framför kameran. Sen vill de självklart se hur bra fotot blev, ja de slåss nästan om att vara längst fram på bilden. En del tycker även det är fantastiskt roligt att fotografera och är väldigt stolta när de står där med kameran. Vad som syns på bilden verkar dock mindre viktigt, ungefär såhär ser de flesta bildera ut..

Ja ja det saknas lite halva ansikten här & där men va faen:)

Ghana 2009- Snap me

Dagboksutdrag

-”Madame slap me”
-”What?”
-”Ööö I mean snap me”
-”Better, are you ready?”
-”Yes”




Ghana 2009- Dance is the hidden language of the soul

Dagboksutdrag
"Igår hade vi dans- och sångtävling i klassen. Medan vissa dansade, spelade övriga trumma på skolbänken och sjöng. Ja det är inte speciellt svårt att dra igång en fest i ett ghananskt klassrum"

Underbar glädje:)



Ghana 2009- Umbrella Rock

Det finns masser att se & göra i Ghana. En helg åkte jag och Eddie till öst regionen, först åkte vi till Korforidua och kämpade oss fram till Umbrella Rock och Boti Falls. Att ta sig fram till denna fina plats är verkligen en prövning, men när man står där på stenen och kollar ut över ett fantastiskt landskap så är det värd svetten och mödan. Lördag åkte vi till Aburi botanisk trädgård och sedan till Voltasjön som är världens största konstgjorda sjö. En trevlig helg med masser motion:)


Underbart att äntligen stå där..


Umbrella rock


Ghana 2009- Culture Festival

Dagboksutdrag

"I fredags hade jag på mig mina afrikanska kläder som skolan sytt upp åt mig. Riktigt roligt att alla vi lärare har på oss samma kläder, men knappt så roligt att känna sig som en robot varje fredag. Alla lärarna blev så glada när de såg mig med mina kläder, men min kollega Alex påpekade dock snabbt min gång: ”Madame Nathalie now you can not run and jump as usual, you have to move slow like a real woman” ja ja jag ska försöka, trivs inte riktigt med tempot!! Under hela fredagen var vi på kulturfestival med alla elever på en skola i grannbyn. Barnen hade gjort masser kreativa saker, det var afrikansk dans, sång och olika uppvisningar. Riktigt kul, men under större delar av tiden kändes det egentligen som att vara en apa i bur, ja det är inte alltid lätt att vara Obroni här i Ghana"


Fina saker som eleverna har gjort inför kulturfestivalen..


Afrikansk uppvisning

Trumtävling


Ghana 2009- My ghanaian favorite

I Ghana gör de världens bästa roasted plantain, det som vi kallar matbananer härhemma. Det finns att köpa överallt, många kvinnor har små stånd längs med vägen där de står och säljer plantain. Det är billigt & otroligt gott. Min absoluta favorit i Ghana!


Den här kvinnan & hennes barn blev jag väldigt bra bekant med,
hon sålde plantain precis vid uppfarten till min by Last Town.

Orange sky

Kvällens foton...





No one ever told me walking on a lake is impossible!

Idag har jag varit ute och gått en sväng med min familj. Det är så himla fint här just nu, då det är is på vättern så jag tog självklart med mig kameran:)




Här fiskas det för fullt..


Ambitiös bror som ligger och pluggar inför morgondagens prov



Ghana 2009- "Casual" friday

Idag är det fredag & dags för helg. Fredagar får mig att minnas Ghana och min tid som madame obroni i Last Town. Fredagar var mysiga & oftast den dagen då jag åkte ut och upplevde Ghana tillsammans med de andra volontärerna efter jobbet. Innan jag kunde åka iväg på helgäventyr fick jag dock dra på mig mina fina grön/blåa fredagskläder, försöka ta mig till skolan med mina långsamma robot moves (de här ghananska kläderna går knappast att röra sig i) och vara en glad madame obroni:)

Så här såg jag ut varje fredag i Ghana....


Ghana 2009- Creativity requires the courage to let go of certainties

Under min tid som Madame Obroni i BS6 införde jag ett nytt ämne på fredagarna. Drawing/creativity! Det här var nytt och väldigt annorlunda för mina elever, de var inte vana vid att få uttrycka sig kreativt på skoltid. Jag köpte en bra ritpenna till alla i klassen & fredagarna blev helt plötsligt mer kreativa!

Seth & Americano samarbetar              Visst är vi duktiga?

Drawing outside


Ghana 2009- Bom Bom fufu!

Jag älskar pastasallad. Ghananer älskar FUFU!

Söndag eftermiddag (om jag var hemma i Last Town) brukade jag tillbringa tillsammans med min kollega Emanuel och hans kusin. båda älskar fufu, en västafrikansk maträtt som serveras vid sidan av någon gryta. Den tillagas av cassava, jams eller matbananer som mosas, formas till bollar och kokas inlindade i bananblad. Konsistensen ska sedan bli sådan att man kan ta en näve, forma den till en skopa & använda den som en ätlig sked. Den här maträtten tar många timmar att tillaga, men det färdiga resultatet skapar en sådan glädje. Själv var fufu inte en av mina favoritter, men har man under en längre period bosatt sig i Afrika då ska man självklart testa!

Emanuel & hans kusin förbereder cassavan

En granntjej kom förbi och ville också vara med

Här är det armstyrka som gäller

Mosar plantain (matbananer)

En färdig fufu..

Visst ser de nöjda ut?:)

 


Ghana 2009- Morning rituals

Varje morgon innan lektionerna kan börja har skolan en hel del ritualer som måste genomföras. Vanligtvis kommer barnen ungefär en halvtimme innan de börjar till skolan för att städa och röja på skolgården. I början när jag kom till skolan upptäckte jag att alla barnen slängde soporna på skolgården för att sedan samla ihop och bränna dom dagen därpå. Det här verkade ju helt knäppt så efter ett tag införde jag ett soptunne-projekt på skolan.

När skolgården är ren och fin har vissa elever till uppgift att hämta vatten i en närliggande brunn. Vattnet uppbevaras i stora hinkar, barnen både drikker och tvättar sig i detta vatten. En riktig bakteriebomb!

Slutligen ställer alla eleverna klassvis upp på rad framför lärarna. De sjunger nationalsången, ber en bön och marscherar in i klasserna.

Eleverna sopar & diskar

Hämtar vatten i brunnen


Alla ställer upp klassvis


Lektionerna kan börja!

Ghana 2009- Greenland

I Ghana är det varmt. Riktigt varmt! Jag älskar verkligen värme, men i Ghana är det en sådan värme där man bara svettas hela tiden. När värmen blev för mycket träffades vi volontärer och svalkade oss i en pool på Greenland, ett hotell i Agona Swedru.

Idun, Melinda, Julia & Ane

Design by Tasnim
RSS 2.0