nathalietp

Idag är det precis en vecka kvar tills jag sitter på planet till Ghana. Känslan är obeskrivlig och likaså längtan. Biljetten ligger klar, jag flyger fredag eftermiddag från Stockholm via London till Accra. Till London flyger jag med SAS och från London till Accra med Virgin Atlantic. Biljetten gick på ungefär 6900 SEK, ganska bra pris.

Snart kommer jag se alla underbara barn igen:)
 

Då var det snart sommar & dags för ännu en resa för min del. Jag brukar spendera sommaren i Spanien och sedan åka till något mer exotisk ställe när vintern närmar sig Sverige. I år blir det inte riktigt så (eller det kanske blir en liten sväng till Spanien sen iaf:) men efter en del funderingar kom jag fram till att vad jag verkligen vill göra denna sommaren är att åka tillbaka till mitt afrikanska hem, mina underbara ungar, min by Last Town & min afrikanska familj. Så det kommer jag göra! Biljetten är bokad, en månad i Ghana Vestafrika & jag åker om exakt två veckor.

Weeeee i´m going back to Africa...

Jag sitter just nu & funderar på att sticka tillbaka till Spanien en sväng i juli. Under Juli/augusti är det underbart varmt i Spanien, det gillas:) Tyvärr är det bara Ryanair som har någorlunda billiga biljetter dit i sommar, det är egentligen så tråkigt och jobbigt att flyga med dem, men ja priset blir nog ändå det avgörande. De senaste gångerna har jag bara rest med ett handbagage & ja varenda gång har jag varit tvungen att slänga lite böcker mm för att inte överstiga de tio kilon. Känns så himla löjligt att de hänger upp sig på små gram, men jag får väl helt enkelt bli bättre på att packa.

När jag var i Spanien för några veckor sedan, pratade jag med en av flygvärdinnorna som berättade att det var på tal att Ryanair skulle börja ta betalt för att vi passagerare använder toan på planet. 1 Euro skulle det kosta att få gå på toan. Helt sjukt tycker jag, det får väl vara någon gräns. Men ja man vet alldrig, jag skulle nog inte bli så förvånad. Det är ju trots allt Ryanair!

Så här såg jag ibland ut i skolan när jag hade Amanda på ryggen. Det kanske inte ser så bekvämt ut, men det är faktiskt otroligt skönt att bära dom på ryggen istället för där fram. Med ett enda tygstycke sitter hon där och ser nöjd ut!

Under mina sista dagar i Ghana förra året blev upplevelserna bara fler och fler. Det är helt otroligt hur snabbt 4,5 månad kan gå, men så brukar det väl att vara när man har roligt. Min sista helg åkte jag med Eddie till jobbet, tyckte dock att det var lite konstigt att vi skulle behöva sitta på hans jobb min sista lediga dag, men allt har som sagt sin förklaring. När vi fram emot kvällen kom hem, hade min underbara afrikanska familj arrangerat en stor afskedsfest för mig.

Eddies vardagsrum var omgjort till en festsal, masser familjmedlemmar från runt om i landet fanns på plats, grannar, annat folk i byn, min kollega Alex, jobbarna som byggde toaletten & målade om skolan. Jag var verkligen chockad, att det skulle bli en sådan fest hade jag inte minsta susning om. Tillsammans med min afrikanska mamma Gladys & byns pastor fick jag sitta vid ett fint vitklädd bord framför alla gäster. Gladys hade i festlighetens syfte investerat i en brun peruk & sytt upp fina kläder. Hon liknade en ghanansk drottning.

Festen inledes av Gladys som höll ett fint öppningstal där hon berättade för alla gästerna att jag var hennes femte & sist födda barn. Hon ville att alla skulle veta att jag var hennes dotter och nu en familjmedlem. Pastorn höll också ett tal och bad en bön. Sedan åt vi alla en stor middag som kvinnorna jobbat på hela dagen, drack den ghananska mod och alkoholfritt champagne.

Slutligen höll jag ett tal där jag tackade för allt, ett speciellt tack till Eddie som tvättat min kläder varje söndag och jag berättade lite om min tid med familjen. Efter alla tal och mat började vi dansa, medan vår dj Eddie spelade högt musik. Under hela festen hade de hyrt en man som filmade och tog masser kort. När alla gästerna gått hem och vi hade städat undan efter festen, stod jag kvar i vardagsrummet en stund och tänkte genom min tid med familjen. Jag har verkligen haft det helt underbart och fått nya & fantastiska vänskap!


Let´s dance..



Roliga minnen:-)

I Ghana är det verkligen handkraft som gäller, det fick jag iaf erfara under mina projekt. Det finns inte masser maskiner som fixar jobbet, här gräver man med en vanlig spade. Cementen rör de också själva ihop på marken med en spade och vatten som barn och kvinnor hämtad vid en närliggande brunn. Efter att de har rört ihop cementen stöper de själva murstenen och låter dem torka i solen. Ja det var verkligen fascinerande att följa denna arbetsprocess, ett mycket annorlunda arbetssätt.

Ja det här hålet har de grävt med en vanlig spade.

Rektorn på skolan kollar läget.