nathalietp

konser med Parachute Band

En ny dag här i Phitsanulok. På morgonen åkte jag och Mai ut och besökte några familjer som bor i områder. Detta gör de med jämna mellanrum för att kolla upp att familjen har det bra, ser till och håller rent, att barnen kommer till skolan mm. Man blir ju verkligen bekräftad i hur bra man själv har det när man ser en familj på sex personer leva tillsammans på mindre än 10 km2. Men inga sura miner för det, visst är tillvaron ibland jobbig men här finns det alltså värre saker.

På eftermiddagen åkte Kaseam & jag till universitetsområdet och sprang. Det blev totalt 11km idag, kändes verkligen helt underbart sen. Allt var som det brukar- Kaseam åker bilen, jag skalar en apelsin som vi delar på & med tecken hit och dit försöker vi att förstå varandra. Det går faktisk otroligt bra, som de alla sa förra gången: "Nathalia you have special ears because you can talk and understand kaseam" Hahahah ja men på något konstigt sätt så förstår vi verkligen varandra på trots av språksvårigheterna.

Idag precis en månad kvar till Chiang Mai marathon!

På kvällen var vi ett gäng på ungefär tjugo personer som åkte på en konser här i Phitsanulok. Först så var det en del olika thai band som spelade, vilket ju alla tyckte var fantastisk då dom kunde sjunga med och förstå. Sedan var det ett band från New Zealand (Parachute Band) som spelade i någon timme. Och ja kan man inte thai, då är det strax svårare att få med publiken.
-"Phitsanulok are you ready to party tonight?" ingen i publiken svarar
-"Sawadee Ka Phitsanulok" (Hej Phitsanulok) aha då kunde alla jubla.
Sedan så var det kroppsspråk som gällde, de lyckades iaf att få publiken att hoppa & klappa:)





Innan vi åkte billbaka till Banromprakun så blev det en god pad thai!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Design by Tasnim
RSS 2.0