nathalietp

Innan jag åkte till Ghana köpte jag en masser balloner i olika färger, en grej som barnen tyckte var riktigt roligt. Oftast undervisade jag de äldre barnen, men det är så himla mysigt med de minsta så jag ville vara med dom ibland också. Alla fick blåsa upp sin egen ballong och sedan fick de lära sig färgerna på engelska. Ett bra och roligt sätt för barnen att lära sig nya ord!

En lördag åkte Eddie och jag till Kakum National Park. Först tog vi en tru- tru från Agona Swedru till Abrafo och därifrån en annan tru-tru och slutligen en taxi för at komma fram till parken. Ja det är inte så himla enkelt att ta sig dit, men en riktig fin upplevelse att gå på hängbroarna fyrtio meter över markytan i regnskogen!

På rasterna leker barnen masser olika lekar ute på skolgården. De sjunger, klappar och hoppar hit och dit. Energi!

Showtime

Helgerna i Ghana är till för att resa runt och uppleva nya platser. Dessutom är det riktigt roligt att få träffa de andra volontärerna från introduktionsveckan i Accra och dela med sig av erfarenheter och upplevelser från våra enskilda afrikanska hem. Första helgen var vi femton personer som träffades i Fete, en strand några timmar från Agona Swedru. Tru tru och taxi från Swedru till Fete kostade ungefär 20 spänn per skalle, skönt när pengarna räcker långt:) Alice och Ane hade fixat riktigt fint boende åt oss alla direkt på stranden, skönt att lyxa till det lite då och då. Fint väder hela helgen så vi spenderade hela dagarna på stranden. På söndagen var det dags att dra tillbaka till våra afrikanska hem efter en skön och solig helg.


Melinda och jag på en liten strandpromenad

Hotellområdet i fete

Kvällsmys

Dagboksutdrag
"Måndag var min första dag på skolan. Alla barnen var helt galna när jag kom, underbar välkomst. De kallar mig Madame Oborini (vita madam) och slogs nästan om att få hålla i ett finger. Varje dag börjar de med att sjunga ute framför skolan och sedan marscherar de in i klassrummen medan ett gäng killar slår på trummor. Egentligen skulle jag enbart observera den första veckan, men jag kastades istället på en gång in i en klass med 50 elever mellan 12-17 år. I 1,5 timme lyckades jag faktiskt underhålla dessa ungdomar. På tisdagen träffade jag rektorn, en 60 årig kvinna som var överlycklig över att jag kommit: ”Now the kids will come to school every day because of you”

"Tisdag fick jag ha en hel klass själv igen. I början var de flesta av barnen väldigt blyga och vågade inte riktigt prata, men mycket hände på tre timmar. Vi lekte olika lekar, läste ur en lärobok och allt eftersom gick det nästan inte att få tyst på dom. Här i Ghana slår lärarna barnen med en pinne när de inte uppför sig ordentligt, det är verkligen hemskt att se på. De anser att det är det enda sättet att uppnå respekt. Jag har försökt förklara min kollega Alex att det inte stämmer och han har nu alltmer börjat straffa barnen genom att låta dem stå med armarna i vädret längst bak i klassrummet istället för att slå dem. Det är verkligen hemskt med alla dessa former för straff, men det är en del av kulturen som jag inte kommer att kunna ändra på helt och hållet. Efter lektionen kom barnen fram till mig och sa: ”thank you madame, god bless you” Jag kände bara för att gråta, man såg glädjen i deras ögon och förtjusningen över att det faktisk går att lära utan att ha en pinne i handen"

"Alla lärarna är väldigt trevliga, men när de träder in i ett klassrum missbruker de verkligen sin makt. Det kommer inte bli lätt att acceptera, men jag får istället fokusera på den glädje jag ser hos barnen. Hopprepet jag tog med uppskattas verkligen på rasterna, alla vill vara med.
Onsdag eftermiddag träffade jag ett gäng volontärer på ett cafe i Swedru. Riktigt kul att se alla igen och prata om allt vi har varit med om. Sedan bestämde vi också att åka iväg till stranden hela nästa helg och bara sola och bada. På kvällen fick Eddie borsta tänderna med colgate, min favorit:) Han tycker jag borstar tänderna hela tiden"

Hur man hanterar och ställer sig till döden skiljer sig verkligen från kultur till kultur. I Sverige sörjer vi länge, storgråter & har svårt att sådär riktigt komma vidare. I Ghana festar man i flera dagar och hedrar personen och dens liv. Visst det är svårt när nära och kära går bort oavsett vart man kommer ifrån, men hur man reagerar skiljer sig väldigt mycket. 

I Accra åkte vi till ett ställe där de designar speciella kistor utifrån den livsstil som personen levt. Var man exempelvis en sån person som älskade öl då kan man bli begravad i en ölflaska, eller ja älskade man att resa då kan det bli ett flygplan. Döden behöver alltså inte alltid vara svart utan ibland väldigt färgrik också!

Azurblått & klart vatten det hittar man vid Röda Havet i Egypten. Nu förstår jag verkligen varför detta är en bra plats att dyka på, det ska jag absolut göra nästa gång jag åker dit. Det är nog nästan så att jag tycker att vattnet är finare i Egypten än på alla de platser jag varit i Thailand. Och hallå det tar bara ungefär fem timmar att flyga dit! Så vill man slippa en lång flygresa då är Egypten absolut ett närmare och bra alternativ! 


Det finns också annat att göra än att bara bada och sola..




Lunch vid havet..

Dags att snorkla lite..

Dagboksutdrag

"Egypten är nog möjligtvis ett land där jag någon gång skulle kunna ta mig tid att skaffa ett körkort. Det krävs att man svarar rätt på tjugo frågor och kör fira gånger fram och tillbaka från kona a till b. Kostnad= 1500kr!"

"För att bli busschaufför och få tillåtelse att åka runt med oss turister krävs en fyraårig utbildning inklusive en mekanikerutbildning. Blir det helt plötsligt stopp långt ut i öknen, så måste man som busschaffis kunna fixa dessa problem"

"En kamel dricker 150 l vatten på mindre än tre minuter"

"När killar fyller arton år utsätts de för ett riktigt mans- test. Under en månad ska de färdas "ensamma" i öknen, eller lite selskap får de faktiskt i form av tre kameler. För att klara testet ska de komma tillbaka med minst tre kameler. Då är man en riktig MAN och får gifta sig"

Två veckor i ett soligt Egypten vid röda havet tillsammans med Eddie. Vi bodde på Grand Resort i Hurghada, ett helt fantastiskt hotell i still med Tusen & en Natt. (Ving har resor till Grand Resort)



Jag älskar hotellets arkitektur..




Mysig middag..

Efter några dagar i Atakpamé drog vi vidare till Badou för att åka på en dagstur till Akloa Falls!

Dagboksutdrag
"Sjutton personer i en tätpackad tru-tru körde vi för fullt genom ett bergigt, grönt och vackert landskap. Bredvid mig hade jag en äldre kvinna med en levande höna i famnen"

"Vägförsäljning pågår här precis som i Ghana. Än så länge har vi inte sett en enda vit människa & allt tyder på att vi inte heller kommer se någon den kommande veckan"

"I vägkanten går kvinnor med tunga last på huvudet. Vi förvånas av deras styrka"

"För tillfället består våran frukost, lunch och middag av bröd, advokado, bananer och vatten. I morgon måste vi växla pengar på svarta marknaden för att kunna ta oss tillbaka till Lomé"

"I Togo spänner de fast djur på taket av bilar & bussar"

Togo is green





Ser ni regnbågen?

Hos STA Travel kan man just nu vinna 1000kr till sin kommande resa. Allt man behöver göra är att svara på några frågor och sedan kan man se vilken typ av resenär man är.

Mitt resultat: Backpacker Bea!
Du glider omkring i haremsbyxor, surftröja eller endast badkläder med dreadlocks, huckle eller skitigt hår hela året och drömmer om nästa resa, nästa vinter, nästa gång du får träffa alla andra öppensinnade upptäcktsresande i Sydamerika... Du återvänder alltid till samma platser med jämna mellanrum. Den lokala prägeln är bartendern som du redan känner på den "genuina" baren med hängmattor som kränger Corona och sol. Under året bor du hemma hos dina föräldrar för att spara pengar till nästa resa!

Vilken typ är du? Gå in på www.statravel.se och var med och tävla om lite extra till reskassan!

Ibland blir det verkligen inte som man har tänkt sig. Det här inlägget skulle egentligen handlat om ett varmare Spanien långt bort från all snö, men så blev det inte jag sitter nämligen kvar i kalla Göteborg! Söndagen blev egentligen fel redan från början. Vi hann bara in till Motala då jag upptäckte att jag hade glömt både flygbiljetter och papper på hyrbil i Alicante. Jag fattar verkligen inte hur jag kunde glömma detta, ja allt annat kan man ju glömma och fortfarande klara sig men flygbiljetten är ju liksom ett måste!

Ungefär halvvägs till Göteborg började det snöa som bara den och när vi redan var en timme försenade började jag verkligen tvivla på att vi skulle hinna. Men fram till flygplatsen kom vi iaf och fick till och med vänta då planet inte kunde landa på Säve flygplats. Efter ett tag fick vi reda på att planet skulle avgå från Landvetter istället och at vi skulle bli transpoterade dit, men det ändrade de snabbt och sa att resan istället var inställd:(

Sedan var det bara att stå i kö i ungefär en och en halv timme för att ändra biljetten. Och ja tror ni inte sen när det äntligen blir våran tur att branlarmet börjar pipa och alla måste lämna flygplatsen. Efter ett tag visade det sig att en väldigt naiv person sitter på en toalett och röker. Hur dum får man vara? När vi äntligen blir insläppta sprang ju alla fram för att få ändra deras biljetter, men hallå det var ju min tur!

Ja nu sitter vi alltså fortfarande i Göteborg, planen är att vi ska åka i morgon kväll istället. Ja vi får väl se, när jag kollar ut genom fönstret ser det inget bättre ut så jag tvivlar helt ärligt. Men det är bara att hoppas!